Bumbi

Solen lyser, gardinerna hänger för fönstret. Bussens motorljud blandat med musiken i öronen gör mig lugn. Tankarna far iväg. De far till drömmen jag knappt vågar tänka på. En kittlande varm känsla sprider sig i magen. Men ändå, drömmen kan vara långt borta eller nära. Egentligen vet jag inte. Jag vet bara att jag gillar att drömma och att jag vill att drömmen ska vara nära. Ändå finns det en känsla av oro, nästan som kramp. Det kommer att lösa sig, det vet jag. Men oron kommer att finnas där ändå.