Bumbi

I'm not the person everybody think

Gick in på en "gammal" väns blogg nyss. Jag vet helt ärligt inte om hon ens räknar mig som vän längre, så därav gammal vän. Jag är inte oskyldig till att hon kanske inte gör det.

Det är inte lätt att erkänna när man gjort fel. Jag har gjort fel, jag har lämnat en vän i sticket utan vidare förklaring bara fär att rädda mig själv. Jag är inte stolt över det, verkligen inte. Jag vet inte heller hur jag någonsin ska kunna förlåta mig själv för det. Alla minnen vi delar, allt som hänt. Hur har jag egentligen kunnat vara så egoistisk? Varför fanns bara jag under en tid? Och det är egentligen inte helt sant det heller. Det var inte bara jag som fanns, men det var så mycket av allt att jag inte hade tid att titta bakåt och se om jag kört över någon eller om vägen var ren. Nu så här, antagligen försent har jag tittat tillbaka och ser en trasig människa och jag visste att det skulle sluta så, att hon skulle falla sönder bit för bit, ändå orkade jag inte vända mig om en enda gång för att kanske kunna hålla någon bit av henne på plats. Förlåt för den dåliga vän jag har varit och jag förstår om du för all framtid inte vill ha med mig att göra. Om jag var du skulle jag inte vilja det i alla fall, det går ju inte att lita på mig. </3

Förlåt, jag vet att ett litet förlåt inte kan få dig att känna dig mindre sårad och övergiven men jag är verkligen ledsen över min roll i ditt liv under de senaste åren.

Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta och jag kommer alltid att älska dig, vi har delat för mycket för att jag bara ska kunna glömma dig. Du kommer alltid att vara min Ragge gumman<3

Jag älskar dig

Kika in på min blogg igen om du ser den här kommentaren..♥

Din text rörde runt i huvet på mig och lämnade ett redigt kaos :/