Modig?

Jag vet egentligen inte om jag är modig?  Egentligen kanske jag bara är feg? Att behålla barnet istället för att ta bort det, kanske var det bara egoistiskt, för att jag inte ville känna mig dålig? Jag känner mig vilsen och förvirrad. Det är ett riktigt barn som lever i mig. Än så länge har allt gått bra, men tänk om jag inte kan lära mitt barn vad det behöver? Tänk om jag inte räcker till? Är det något att vara stolt över?

Jag är stolt över dig för att du vågade fatta ditt beslut! Om det är någon som ska vara stolt så är det du! och du ska vara stolt över dig själv! Du vågade fatta det beslut som du behövde just då och du klarade det! Du är modig och jag är stolt över dig! <3 Jag älskar dig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0